Allmäntandvård
Undersökning
Syftet med en tandläkarundersökning är att ta reda på om man har några problem eller sjukdomar i munslemhinnan eller tänderna. De vanligaste tandsjukdomarna är hål i tänderna (karies) och tandlossning (parodontit). Ju tidigare dessa sjukdomar upptäcks, desto lättare är det att behandla dem. Det finns även andra sjukdomar som kan upptäckas i munnen vid en undersökning. Därför rekommenderas det att man att går på regelbundna besök Beroende på ditt behandlingsbehov kan vi tillsammans lägga upp en individuell behandlingsplan för dig och bestämma hur ofta du behöver gå på en undersökning.
Tandlossningsbehandling
Tandlossning är en allvarlig infektion som bryter ner käkbenet och övriga delar av tandens stödjevävnad. Ett tidigt tecken på tandlossning är att det blöder från tandköttet när man borstar tänderna.
Tandköttsinflammation orsakas av tunna lager bakterier och matrester som ständigt bildas i munnen. Om dessa beläggningar inte rengörs noggrant hemma kommer de tillsammans med saliven bilda tandsten, som i anslutning till tandköttskanten, kommer sprida sig längs med roten och skapa djupa tandköttsfickor. Detta leder till en oåterkallelig förlust av käkbenet som orsakar sämre stabilitet och så småningom förlust av tanden.
Tandlossning har ofta ett såpass långsamt och smärtfritt sjukdomsförlopp att du inte själv upptäcker sjukdomen förrän en eller flera tänder börjar kännas lösa. Därför är det viktigt att regelbundet bli undersökt av en tandläkare eller tandhygienist.
Kariesbehandling
I munnen finns flera hundra olika bakterietyper. De flesta fyller en viktig funktion, men vissa kan ställa till skada. När munbakterierna matas med kolhydrater, framförallt socker, börjar de att producera syror som fräter på emaljen. Syraangreppet avbryts vanligtvis efter ett tag då saliv i munnen neutraliserar balansen och den upplösta emaljen repareras. Om tänderna utsätts ofta för de skadliga syraangreppen har saliven svårt att hinna med och risken ökar då för att det ska utvecklas till ett hål.
I första hand bör karies förebyggas. Med hjälp av fluortillförsel kan kariesutvecklingen bromsas och vid rätt förutsättningar kan ett litet kariesangrepp till och med läka av sig själv. Dock påverkar fluor inte orsakerna till kariessjukdomen där det krävs en mer orsaksinriktad åtgärd. Lokalt applicerad fluorgel, förbättrad rengöring mellan tänderna och ändrade kostvanor är exempel på sådana åtgärder. En tidig kariesskada kan ibland synas som en vit fläck eller rand på tanden. Alla skador syns inte med blotta ögat och om skadan sitter på de ytor som inte syns utåt, som mellan tänderna eller under äldre fyllning, måste tandläkaren ta röntgen till hjälp. Obehandlad karies kommer med tiden sprida sig till det mjukare dentinet under emaljen. Då är hålet ett faktum och måste lagas.
Fyllningbehandling
En tand med pågående kariesskada måste repareras och den sjuka vävnaden med karies måste avlägsnas i god tid innan den sprider sig till de djupare vävnaderna och orsakar större skador, med större och mer kostnadskrävande ingrep. Om större delen av tanden är intakt kan vi göra en fyllningsbehandling med gott resultat.
Det vanligaste fyllningsmaterialet heter komposit och är ljushärdande och består av en plastmassa med små partiklar av kvarts eller glas. Komposit är en tandfärgad plastfyllning, den har goda estetiska egenskaper och kräver minimal borttagning av tandsubstans eftersom den kan fästa sig direkt mot tanden. Den har goda mekaniska egenskaper och god långtidsprognos.
Glasjonomer är ett annat tandfärgat fyllningsmaterial som kan användas där komposit inte lämpar sig. Den främsta fördelen med glasjonomer är förmågan att uppta och avge fluor, vilket kan förebygga karies. Dessutom är den mindre fuktkänslig och kan användas på svåråtkomna ytor. Glasjonomer har dock sina begränsningar och används främst för långvarigare temporära fyllningar, men även som tandfyllningsmaterial på mjölktänder och hos vuxna med hög kariesrisk.
Rotbehandling
Djupgående karies eller läckande fyllningar kan skada tandens inre. Besväras man av molande värk, känslighet för kyla och värme, svullnad och ömhet kan det vara tecken på att bakterier har tagit sig till tandnerven. Bakterieinfektionen sprider sig genom rotkanalen och orsakar varbildning och nedbrytning av käkbenet vid rotspetsen. Om man inte gör en rotbehandling i sådana fall kan tanden behöva avlägsnas. Det kan även finnas andra anledningar till att en tand behöver rotfyllas, till exempel vid kraftig tandpressning.
En rotbehandling är tidskrävande och utförs oftast vid två behandlingstillfällen. Initialt rengörs rotkanalen och fylls med ett antibakteriellt medel under ett par veckor. Därefter fylls rotkanalen med ett tätt gummimaterial och försluts så att inga bakterier kan komma ner. En rotfylld tand är oftast försvagad. Därför måste vi slipa ner tanden för att undvika större tuggkrafter då det finns risk att tanden då kan spricka. Därefter bygger vi upp tanden igen med en fyllning eller en krona.
Protetiskbehandling
Vid en omfattande tandskada orsakad av karies eller trauma, medför en vanlig reparation av tanden, till exempel en stor fyllning av komposit, ingen god prognos. Ett bättre alternativ är då att rekonstruera tanden med en laboratorieframställd krona. Efter att den skadade tanden har slipats och justerats gör vi en avgjutning av tanden med ett avtryck som skickas till en tandtekniker för framställning av kronan. En vecka senare är kronan färdig för cementering.
Vid förlust en eller flera tänder orsakad av karies, tandlossning eller trauma uppstår en tandlucka. Det förekommer även att vissa saknar ett eller flera tandanlag vid födseln.
Saknar man av en eller flera tänder, där granntänderna är delvis lagade, kan vi ersätta luckan med en tandförankrad bro. De angränsande tänderna slipas ner på ett liknande sätt som vid framställning av en krona. Med hjälp av ett avtryck gör vi en avgjutning av de tänder som ska ingå i bron. Efter ca en vecka har tandteknikern framställt bron som då kan cementeras.
Är granntänderna däremot intakta och saknar lagningar, bör man istället överväga singelimplantat. Det innebär att man cementerar en krona på en titanskruv som skruvas ner i käkbenet. Därmed undviker man att behöva slipa ner de friska granntänderna.
Tandborttagningsbehandling
Ibland blir en tand så kraftigt skadad eller infekterad att den inte går att rädda utan måste tyvärr tas bort. En djupgående kariesskada som har spridit sig in roten under benkanten kan vara svår att reparera och i sådana fall bör tanden tas bort. Även en tand som har rotfyllts vid två olika tillfällen, men där ingen läkning kan ses har dålig prognos vid en eventuell ny behandling. Därför bör den hellre tas bort. En vertikal fraktur genom roten har sämst prognos och går inte att rädda. En långtgående tandlossningssjukdom, där betydande ben har brutits ner, har mycket dåligt prognos för återhämtning och måste också tas bort.
Indikation för att ta bort en eller flera tänder kan även finns i samband med tandreglering. Oftast beror detta på att tänderna sitter för trångt och att det saknas plats. Därför måste ibland några tänder tas bort för att göra det möjligt att flytta de andra tänderna med tandställning. Man kan även behöva avlägsna tänder som har fastnat i käkbenet, då det finns risk för skada på de närstående tänderna. Får man upprepad värk och svullnad i en visdomstand, kan det vara tandköttsinflammation orsakad av bakterier i en tandköttsficka. Det kan även leda till svårigheter att gapa. Visdomständer kan även växa snett in i granntanden. För att förhindra detta rekommenderas att visdomstanden tas bort om den riskerar att orsaka problem. Om tanden sitter djupt i käkbenet är en mindre operation ett snabbare och säkrare alternativ än en vanlig tandutdragning. En sådan operation går normalt att utföra med samma sorts lokalbedövning som används vid lagning.
Avlastningsbehandling
Människor i alla åldrar kan drabbas av smärta i huvudet, ansiktet och vissa delar av nacken. Det kan bero på att man gnisslar, pressar eller biter ihop tänder medan man sover. Detta kallas spänningshuvudvärk och beskrivs som tryckande, tung och molande värk, dock inte som pulserande. Trycket känns över pannan, tinningarna eller nacken. Käkarna och nackmusklerna kan kännas ömma och spända. Tänderna kan också vara taggiga och ha vassa kanter.
Den vanligaste orsaken till spänningarna är stress av olika slag. Huvudvärken kan ses som kroppens signal för att man behöver lite lugn och ro.
En bettskena används för att spända käkmuskler lättare ska kunna slappna av, vilket leder till minskad smärta och förbättrad käkfunktion. Det är en formgjuten plastskena i mjukplast eller hårdplast som du använder under natten där den även stabiliserar bettet och skyddar mot slitage på tänderna och käkleden. Ibland är det ojämnheter i bettet som leder till spänningar i tuggsystemet, då kan det räcka med en bettjustering där till exempel en äldre fyllning jämnas till. Även rörelseträning samt avslappningsövningar kan hjälpa mot spänningshuvudvärk.